Safari på Höglandet, del 1

Efter en god nattsömn i tältet, steg vi upp tidigt. Efter en kopp kaffe satte vi oss i jeeparna och gav oss iväg ut i naturen. Det var ju händelserikt och intensivt dagen innan. När vi kom fram till vårt boende fick vi ett trevligt välkomnande, där vi blev uppbjudna till dans på afrikanskt vis. Det var en lokal stam som såg till att vi alla deltog i dans och sång och de förde oss in till bords där vi fick en sen middag.

Några Zebror tittar på oss i gryningen

Fakta om Zebran

Latin: Equus quagga
Engelska: Zebra
Swahili: Punda milia Vikt: 175–250 kg (hona), 220–320 kg (hane)
Livslängd: 10–25 år som vild, upp till 40 år i fångenskap 
Förflyttning: Zebran kan springa i drygt 65 km/tim

Zebran ses oftast i öppna eller trädbevuxna gräsmarker. Den uppehåller sig sällan långt utom räckhåll från vatten, eftersom den är beroende av att dricka regelbundet. Storleken på vistelseområdet beror på den lokala tillgången på föda och varierar från 80 kvadratkilometer och uppåt.

Varför är Zebran randig?

  • Kamofluage; den äldsta teorin. Zebran kan gömma sig i högt gräs. Motsägs av att Zebran gillar hård och öppen mark under hovarna och håller koll på rovdjuren, särskilt lejonen.
  • Det finns också andra teorier. Ränderna, eller snarare temperaturskillnader i de svarta respektive vita fälten, sägs bidra till luftströmning som kyler zebran.
  • Ränderna sägs förvirra tsetseflugorna, så att de inte sätter sig och biter.
  • Ränderna sägs också göra det svårt för rovdjuren att urskilja enstaka individer i en zebrahjord, i synnerhet när denna är i rörelse, så att exempelvis ett lejon inte kan fokusera jakten tillräckligt effektivt på ett enda djur. Detta motsägs dock av att lejon faktiskt är goda zebrajägare.
  • En modernare teori är att rändernas funktion är social. Zebror gillar ränder och dras till ränder.
En noshörning dyker plötsligt upp bland buskarna.

Detta är en Spetsnoshörning (Diceros bicornis) eller svart noshörning som den också kallas trots att den inte alls är svart. Den drabbades hårt av tjuvjakt redan på 1970-talet, då efterfrågan ökade på knivskaft av noshörningshorn. På den tiden fanns det upp emot 100 000 spetsnoshörningar i Afrika. I dag återstår ungefär 5.000 individer och arten är akut hotad. Ett privilegium att få möta dem ute i naturen. Vi måste verkligen göra allt vi kan för att få ha dem kvar. Om man bara kunde få stopp på efterfrågan av noshörningshorn….

Världsnaturfonden skriver om noshörningarna: ”Under miocentiden (för cirka 20 miljoner år sedan) fanns hela 30 noshörningsarter. I dag finns det fem arter, som alla är hotade.  Två av dem lever i Afrika (trubbnoshörning och spetsnoshörning) och tre i Asien (indisk noshörning, javanoshörning och sumatranoshörning).”

Vi åkte vidare och träffade denna giraff och en vattenbock. Det är så fint ljus på morgonen och så rör sig djuren mer i gryning och skymning, så bra att vi fick chans att uppleva så mycket under enbart sju dagar.

Ellipsvattenbock

Just den här är en ellipsvattenbock och den finns i stora delar av Afrika söder om Sahara. En fullvuxen ellipsvattenbock kan väga nästan 300 kg och ha en mankhöjd på 130 cm. Pälsen varierar från rödbrun till gråbrun. Översidan är mörkare än undersidan och kan vara nästan svart på vissa djur. Bakdelen har vita teckningar som bildar en ljus ring. 
Pälshåren är långa och sträva. Endast hanen har horn, som är ringade och vridna bakåt och uppåt.

Här ser vi några trubbnoshörningar (Ceratotherium simum). VWF skriver:

Trubbnoshörningen är den största av dagens noshörningsarter. Den kallas också ”vit noshörning”, trots att den inte alls är vit. Vit kommer från holländska ”widje” vilket betyder vid och syftar på den breda överläppen som är anpassad för att beta gräs. På 1880-talet trodde man att trubbnoshörningen var utrotad, men sedan upptäckte man 20 exemplar i vildmarkerna i Natalprovinsen. Det finns idag ungefär 20.000 trubbnoshörningar, merparten i Sydafrika. Det visar att man genom skydd och bra förvaltning kan rädda arter från utrotning. Mellan 2014 och 2017 har tjuvjakten på noshörning, särskilt i Sydafrika, varit hög med över 1000 per år, men färre noshörningar tjuvskjuts nu i Sydafrika. Många års anti-tjuvjaktsarbete har bidragit till att vända trenden. På fem år har tjuvjakten minskat med 36 procent

Den nordliga underarten anses nu vara utdöd i det vilda. Det finns idag bara två honor kvar på ett bevarandecenter i Kenya. Den sista hanen, kallad Sudan, avled i mars 2018. Två honor återstår och med ett minimalt hopp om konstgjord befruktning av dessa två.

Ev vattenbuffel kikar fram bland buskarna.
Annorlunda flock: Zebraföl, Vattenbock och Impala
Skönt att klia sig mot ett träd
Noshörningar i sitt eget rike
En antilop tittar på oss innan den skyndar vidare.
En sumpbäver letar efter mat.

Sumpbäver eller nutria (Myocastor coypus) lever i träskmarker och vid vattendrag. Ursprungligen invandrad från Sydamerika och som med människans hjälp etablerat sig i många länder, även i Afrika.

Vid högplatån hade lejonen haft en lyckad jakt, en vattenbuffel räcker till hela flocken så de håller sig mätta halva veckan.

Nu var det dags för ungarna att få sig lite frukost, så mamma vänder på steken.

Tack mamma!
Passa dig, nu är det jag som äter.

Vi avslutar förmiddagsutflykten och åker till lodgen och tar lite siesta och får äta oss mätta vi med.

Matsalen ligger i huset till vänster
Lunchen förbereds
Pigga och utvilade är vi nu beredda på nya äventyr.
En flock vattenbufflar betar vid vägen när vi kommer tillbaka till parken.
Ser ni oxhackaren, som sitter och vilar sig mellan hornen?

Porträtt av vattenbock som låg och vilade sig.

En impalabock i den gyllene timmen.

Vi tog vägen upp mot platån. Vi hälsade på hos lejonfamiljen igen som vi såg samma morgon. Ungarna är mätta och fulla av bus, precis som alla kattungar.

Här lite bilder på vägen upp mot platån.

Uppe på platån får vi sedan en magisk stund i solnedgången. Här kunde vi gå ur bilarna och uppleva naturen till fots, eftersom det är så god sikt på platån.

Så gick solen ned och mörkret spred sig snabbt.

När vi kom tillbaka till lodgen var det redan mörkt. Efter en god middag stupade vi i säng.